Vandring i funäsdalen
800 mil leder
Det statliga ledsystemet, där långfärdslederna ingår, omfattar ca 550 mil och går som en pulsåder genom hela fjällkedjan. Lednätet innehåller dels skilda sommar-, vinter- och skoterleder, dels kombinationsleder. Utöver de statliga lederna finns s k närleder i anslutning till turistorterna. Sammanlagda längden för närlederna är ca 250 mil.

Sommar- eller vinterled
Leder för enbart sommarbruk är markerade med stenrösen på jämna avstånd eller i vissa fall målade stenar på kalfjället. I fjällbjörkskogen är sommarlederna markerade med orangefärgade ringar runt träd eller stolpar. Vinterlederna är markerade med ledstjärnor - kryss- på stolpar. Kryssen är i regel rödmålade för att synas bra. De är dessutom ofta försedda med reflex för att bl a underlätta för skoterförare vid fjällräddningsuppdrag i mörker. Avståndet mellan kryssen är ca 40 meter. Där leden svänger sitter normalt två kryss på samma stolpe, ett kryss vänt vinkelrätt mot var och en av ledens riktningar.

Kartor
Lantmäteriverket, LMV, ger ut kartorna över fjällen. Två serier finns: Fjällkartan samt Gröna kartans fjällversion. Med 2-5 års intervall revideras kartorna. Z8 och Z 57 heter kartorna över funäsdalen.

Vägvisare
På alla platser, där leder utgår eller där leder korsar varandra, finns vägvisare. På dem kan du förutom avståndet till nästa färdmål även se om leden är avsedd för sommar- eller vinterbruk eller bådadera.

Rastskydd
En viktig säkerhetsåtgärd utefter fjällederna är rastskydd. Rastskydden ligger på strategiska platser för att ge vandrare och skidåkare möjligheter att rasta inomhus. Det är dock inte tillåtet att övernatta i dem annat än i nödsituationer. I rastskydden , som alltid är öppna, finns bänkar och kamin. Räkna inte med att det alltid finns ved. Oftast finns sophus och toaletter intill rastskydden.

Utrustning för fjällturer
Oftast duger den fritidsklädsel du använder hemma även för en fjälltur. Vinterturer ställer dock högre krav på att utrustningen är ändamålsenlig. Anpassa utrustningen till årstiden och fjällturens karaktär. Bär endast det nödvändigaste. Kom ihåg att en lätt ryggsäck och god kondition ger lättgångna kilometrar. I fjällstugor och fjällstationer finns utrustning för logi och matlagning.

Naturskyddade områden
Inom fjällregionen finns stora områden som är skyddade som nationalpark eller naturreservat. De har tillkommit för att skydda naturen såväl med hänsyn till naturvetenskapliga värden som för rörligt friluftsliv. Det finns även domänreservat, som oftast avsätts av skogsvetenskapliga intressen.
För varje nationalpark eller naturreservat finns särskilda bestämmelser som du som fjällvandrare måste känna till. Dessa framgår av de informationstavlor, som finns vid de vanligast "tillfarterna" till området.
Bl.a får man inte elda eller tälta annat än på anvisad plats, medföra hund, fiska och jaga, bryta kvistar eller plocka växter.

Fjällvädret
Vädret är en viktig ingrediens i fjällturen. Fjällvädret kan växla snabbt och plötsligt göra turen krävande. Att i förväg känna till väderutvecklingen är viktigt vid planering av dagens tur. På fjällanläggningar och i fjällstugor finns oftast dagens väderrapport uppsatt.

Att vada eller inte vada
Ibland under fjällturen måste man passera ett vattendrag. Vid de markerade lederna finns oftast broar. Då sådana inte finns eller om man går egna vägar får man vada. Det är lätt att missta sig på svårigheter i vadning och vada på olämpliga ställen - du kan knappast vara överdrivet försiktig. - Om vattnet når över knäna bör du låta bli att vada eller söka ett lättare ställe. Genom att utnyttja lägsta vattenstånd, vanligen tidigt på morgonen, går det lättare att komma över. - Du bör välja att gå över där vattendraget är bredast. Chansen är störst att det är grundast och lättast att gå där. Om du bär ryggsäck med höftbälte så glöm inte att lossa på bältet. Vada inte barfota.

Färdmeddelande
Med ett skrivet färdmeddelande har ni stora möjligheter att få hjälp i tid på fjället om det skulle behövas. Att skriva färdmeddelande är att ta hänsyn till sig själv och andra - inte minst fjällräddningen. Skriv meddelandet med den information ni själva skulla vilja ha, om ni skulle leta efter någon. Gästböcker finns vid det flesta startpunkter och i alla fjällstugor och rastskydd, skriv i dem, det underlättar vid eventuell sökning.

Hjälptelefoner
Du ska inte vara rädd för att använda en hjälptelefon. Den är till för att hjälpa dem som behöver hjälp. Du kan även ringa om du behöver råd eller om du vet med dig att ett samtal kan hindra ett räddningspådrag.
Det går bra att lämna meddelande till oroliga anhöriga eller meddela ändrade färdplaner. När du ringer på en hjälptelefon kommer du till polisen, de svarar dygnet runt, de vidarebefordrar sedan i sin tur meddelandet. Det är viktigt att veta att det är hjälptelefoner och inte nödtelefoner d.v.s fjällräddningen rycker inte ut bara för att du ringer.
Det går inte att ringa till en hjälptelefon, de har hemliga nummer för att inte i onödan belastas vid fjällräddningspådrag. Hjälptelefoner finns vid de flesta fjällstugor och rastskydd.

Logi i fjällen

Fjällstugor
För att underlätta för vandrare och skidåkare i väglöst land finns drygt 100 övernattningsstugor på ett 60-tal platser i de svenska fjällen. De flesta av dem drivs av Svenska Turistföreningen. Under vinter- och sommarsäsong finns en stugvärd vid varje stugplats. Stugvärden har tillsyn över stugplatsen, tar upp logi-, tält- och dagavgifter samt informerar och hjälper besökare på stugplatsen.

Stugorna är öppna vintertid från tidigast ca 15/2 till senast ca 15/5 och sommartid från tidigast ca 20/6 till senast ca 20/9. Öppettiderna skiljer sig mellan fjällområderna och olika stugplatser.
Stugorna är avsedda för självhushållning, vilket innebär att man själv hugger ved och eldar, hämtar vatten, lagar mat, diskar och städar efter sig. Plats kan inte reserveras i förväg, principen är att alla får plats, om än på golvet.
I stugorna finns sängar, madrasser, filtar, kokkärl och servis. För mat-lagning och uppvärmning är de utrustade med spisar och kaminer för gasol eller ved. I STF:s stugor finns gasol endast under säsong, då stug-värden finns på plats.

Ett säkerhetsutrymme är alltid öppet, året om. Detta utrymme är avsett att ge nödställda skydd vid hårt väder mellan säsongerna.

Proviantförsäljning finns vid några stugplatser och vid alla fjällstationer.
I sortimentet finns bl a konserver och frystorkade maträtter, soppor, bröd, pålägg, drycker, godis m.m. Oftast kan du proviantera varannan dag. Du slipper då en tung packning och att behöva bära mat för en hel vecka.

Avgiften vid stugplatsen kan vara för logi, dagbesök eller tältning. Exakta uppgifter om priser finns vid varje stugplats och hos STF. Även under tider då det inte finns stugvärd skall avgifter för besök erläggas. Det kan göras till närmaste öppna STF-anläggning eller via STF:s postgiro.

Stugplatser
Fältjägarstugan, 1050 m ö h. En stuga med 20 bäddar, belägen på kal-fjället i en småkuperad terräng rik på tjärnar. Hjälptelefon och säkerhetsutrymme finns.

Helagsstugorna, 1043 m ö h, belägna öster om Helagsfjället, vid dess fot. Anläggningen består av tre stugor med totalt 78 bäddar, servicestuga med proviantförsäljning och servering av soppor och dryck samt bastu och säkerhetsutrymme. Tel. 0687-20150. Till skillnad från övriga fjällstugor finns här elektricitet. Hjälptelefon finns. Vid stugplatsen finns "Gamla Östan", en upprustad fjällstuga från 1916. Nu har den funktionen som fjällturism-museum. Lämplig utflykt från stugorna är Helagstoppen med Sveriges sydligaste glaciär.

Kläppen, enkelt säkerhetsutrymme utan bäddar. Mynttelefon finns.

Rogenstugan, 760 m ö h, är belägen på en udde med gles tallskog. Stugan har 20 bäddar. Hjälptelefon och säkerhetsutrymme finns. Rogen är en populär fiskesjö. Det rika sjö- och tjärnområdet erbjuder fina kanotvatten. I området finns den storblockiga s k Rogenmoränen.

Skedbrostugan, 800 m ö h, belägen drygt 3 km från norska gränsen, omges av tallskog. Stugan har 20 bäddar i två rum. Hjälptelefon och säkerhetsutrymme finns. De omgivande sjöarna och tjärnarna erbjuder fina kanot- och fiskevatten.

Fjällstationer
STF:s Fjällstationer, flera belägna i väglöst land, har olika grad av service och komfort. Förutom självbetjäning kan man på flera av dem bo veckovis med helpension. Rumsstandarden är i regel två- och fyrbäddsrum. Större rum för grupper finns. Öppettiderna överensstämmer i stort med fjäll-stugornas. Ett säkerhets-utrymme, öppet mellan säsongerna, finns vid de fjällstationer som saknar väg. Liksom fjällstugorna ligger fjällstationerna i natursköna och intressanta områden. De är därför fina utgångspunkter för många olika dagsturer, på egen hand eller med färdledare. Även från många hotell i fjälltrakterna finns goda möjligheter till dagsturer på fjället.